lördag 23 januari 2010

Skidåkning!

De här vinterdagarna är så härliga, och så fort jag får på mig mina skidor tänker jag på morfar, som köpte dom till mig, och som alltid såg till att jag hade skidor och skridskor! Skridskor har jag väl i och för sig aldrig varit någon älskare av, och jag behärskar definitivt inte skridskoåkning. Men skidor funkar bättre. Och skidor är skönt att åka! Fast fy vilken taskig kondis man har. Den kan bara bli bättre!!!
Jag är också tacksam för allt tålamod och allt träning min pappa "utsatte" mig för när jag var liten. Ramlade jag fick jag ta mig upp själv, och så fick han mig alltid att skratta till slut, fast jag var arg och tjurig som ett bi och skrek så tårarna sprutade. =)
Jag och min dotter har ungefär samma temperament. I say no more...

Vi gjorde ett bra spår hos svärföräldrarna idag och åkte runt ett tag i solskenet. HÄRLIGT! Millan fick springa lös och skötte sig exemplariskt. Vi tränade inkallning, och det funkade finfint!!! Det var skönt, för hon har inte varit särskilt lätt att promenera med de senaste kvällarna. Vi har varit tre som gått tillsammans, och då har hon varit som en hoppjerka och dragit så jag åkt i backen några gånger eftersom det är halt.
Men går jag själv med henne funkar det hur bra som helst. Så mer träning med "grupp-promenad" får det bli!
Idag följde hon oss och höll sig i närheten. Hon hade så roligt i snön! Man får ju bara se till att kolla tassarna, för det var ju lite skare här och var. Men det funkade också bra. Lite snö fastnade på tassarna, men inte så mycket. Men vi får nog ändå köpa en trimmer att klippa hennes tasshår med.

Visst är hon fin!
Hon lyckades norpa en frusen korv från oss också - och INGEN såg när dte hände, fast vi satt precis intill korvarna! Snabb tjej!

Lek med mig då! =)

Finns det något mer avslappnande än en eld? Bättre än ett SPA! I alla fall nästan...

"Småttingarna" imponerade i skidspåren idag - för de har ju knappt stått på ett par skidor, och ändå går det så braaa! Roligt!!!


1 kommentar:

Annelie sa...

Jätte fin är hon Millan! Är väl skönt när man känner igen sig själv i sina döttrars temprament.Brukar tänka på vilket tålamod min mamma måste haft! Synd jag inte ärvde lite mer av det!